Raman-spektroskopi ger information om intra- och intermolekylära vibrationer. Den förstnämnda ger ett spektrum som är karakteristiskt för de specifika vibrationerna hos atomer i en molekyl och är värdefullt för att identifiera ett ämne, form och molekylär ryggradskonfiguration för att nämna några. Den senare ger information om lägre frekvenslägen, vilket återspeglar kristallgitterstrukturen och polymorfformen.
Infraröd spektroskopins största värde ligger i dess förmåga att undersöka "fingeravtrycksområdet" i spektrumet där intramolekylära vibrationer är väldefinierade och mycket karakteristiska för bindningen av atomer.
Ett praktiskt exempel på differentiering för dessa två tekniker är i undersökningen av en kristallisationsprocess, där Raman analyserar fasta kristallformer och IR mäter lösningsfasens egenskaper såsom övermättnad.
Läs mer om Raman vs IR.